Bekanta dig med fenomenet: Chat GPT

Chat GPT lanserades för allmänheten den 30 november 2022 och tog världen med storm. Tjänsten nådde 100 miljoner användare på två månader, vilket t.ex. för den populära ungdomsplattformen TikTok tog nio månader. Det är frågan om en AI-baserad tjänst som gör det möjligt att få svar på olika typer av frågor. AI-lösningar är inget nytt. Men att få rekommendationer på Spotify, översättningar av Google Translate eller svar på frågor av Siri har inte föranlett diskussioner om hur AI kommer påverka vardag, samhälle och arbetsliv. Det gör däremot Chat GPT.

Chat GPT bygger på språkmodellen GPT-3 som utvecklats av organisationen OpenAI och tränats på en enorm mängd text på internet. Till skillnad från de chatbottar som vi möter i t.ex. kundtjänstsammanhang online kan Chat GPT ge svar på frågor inom de mest varierande ämnesområden dessutom så att det på ytan kan verka som om vi kommunicerade med en människa. När detta skrivs (feburari 2023) är en begränsning att språkmodellen tränats på data till 2021 – detta innebär alltså att Chat GPT inte känner till nyare händelser än så.

Hur kan vi då använda Chat GPT? Chat GPT kan till exempel plocka ut det viktigaste ur en text, sammanfatta ett fenomen i ett givet antal punkter eller ge förslag på maträtter till en söndagsbrunch. Chat GPT kan fungera som bollplank då vi skriver, genom att ge inspiration och respons på våra texter. Chat GPT kan också hjälpa till att strukturera upp en lektion och skapa provuppgifter (se några exempel i länklistan nedan), och fungera som en outtröttlig lärompis, som orkar förklara det vi inte förstår om och om igen.

Chat GPT kan alltså ses som en språkmaskin, som kan generera färdig text utgående från våra önskemål och frågor. På samma sätt som tjänsten ger mig förslag på provfrågor, plockar ut det viktigaste i en text eller ger eleverna svar på deras frågor, kan den svara på hemuppgifter och skriva uppsatser. Det här väcker såklart en diskussion kring fusk – hur ska vi förhålla oss till skrivuppgifter framöver om vi inte kan vara säkra på vem – eller vad – som skrivit dem?

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Chat GPT inte är ett uppslagsverk eller en faktabank, utan en maskin som svarar på våra frågor genom att skapa nya texter utgående från sannolikheter – vilket ord ska med största sannolikhet komma till näst? Det här innebär att vi inte kan lita fullt ut på de svar Chat GPT ger oss, utan den kan också hitta på helt egna ”fakta”.  Stora fel är enkla att lägga märke till, men däremot kan man råka ut för små subtila fel i till exempel tolkningar och nyanser, årtal, källhänvisningar. Att använda Chat GPT förutsätter en rejäl dos källkritik. Samtidigt är det viktigt att ställa bra frågor. På samma sätt som vi tidigare behövt lära oss skapa bra sökfraser då vi söker på webben, behöver vi nu lära oss ställa tillräckligt specifika frågor.

Chat GPT är kanske den första AI-lösningen som verkligen tvingar oss att tänka till kring vad utvecklingen kan komma att innebära framöver. Hur kan Chat GPT – och nya tjänster vi kommer se framöver – bli en del av vår verktygslåda som lärare? Hur kan eleverna dra nytta av dem? Det innebär att vi behöver ta ställning till didaktiska, och ämnesdidaktiska frågor – vad, hur och varför?

Övriga länkar

• ChatGPT: chat.openai.com
• AI och skolan (ebok av Johan Falk): https://github.com/Itangalo/AI-Education (scrolla ner till ”Ladda hem boken”).
• Exempelsvar: ​​https://docs.google.com/document/d/1g3LytGyVOrzyTcsN__c_ppT9VlM_gAnuah0bjkLBkrg/edit?usp=sharing

Text: Linda Mannila

Bild: Siru Tirronen

CC BY 4.0

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.