Medieläskunnighet

Huvudområdet för tolkning och utvärdering av media inkluderar färdigheter att förstå och tolka olika medieinnehåll och att kritiskt utvärdera dem och mediernas funktion och inverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska sin egen medieanvändning. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tolkning av medieinnehåll, Förståelse av mediernas effekter, Medierna som informationskällor och Jag som medieanvändare.

Tolkning av medieinnehåll

Inom småbarnspedagogiken

• bekantar man sig med medier och med olika slags medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa: man studerar bilder i tidningar och böcker, ser på videor, spelar digitala spel och lyssnar på ljudböcker.
• lär man sig förstå att en del saker som tas upp i medierna är sanna medan andra är påhittade, och att medieinnehållen skapats av människor. Man uppfattar skillnaden exempelvis genom att själv ta och redigera fotografier.
• lever man sig in i medieinnehållen och uppmuntrar barnen att berätta om det de ser och hör samt om de känslor som medieinnehållen väcker genom mångsidiga uttryckssätt.

Förståelse av mediernas effekter

Inom småbarnspedagogiken

• funderar man tillsammans med barnen på hur medierna syns och påverkar i deras vardag, såsom i lekarna och livsmiljön.
• behandlar man figurer i medierna och deras egenskaper och sätt att agera genom att leva sig in i dem genom lek.
• studerar man reklam och diskuterar skillnaderna mellan att vilja ha, behöva och köpa.

Medierna som informationskällor

Inom småbarnspedagogiken

• lär man sig använda medier för att skaffa och strukturera information. Man utforskar miljön och världen tillsammans exempelvis genom att fotografera eller leta efter information i medieinnehåll om frågor som intresserar barnen.
• uppmuntras barnen att förhålla sig nyfiket till medieinnehåll. Samtidigt lär man sig att vara kritisk: barnen styrs till att ställa frågor om det de ser och hör.

Jag som medieanvändare

Inom småbarnspedagogiken

• diskuterar man tillsammans med barnen om medieanvändningen i familjerna: medieinnehållen, tiden man tillbringat med dem och upplevelser av media.
• behandlar man barnens egna intresseområden i medierna genom lek och kreativt uttryck.
• stöder man uppbyggnaden av barnens medierelation genom att uppmuntra barnen att mångsidigt ta del av olika slags medieinnehåll.

Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.

Kreativt uttryck

Inom småbarnspedagogiken

• stöder man barnens verbala, visuella och kroppsliga uttryck i mångsidig produktion av medieinnehåll.
• tänker man ut olika slags medieinnehåll, såsom digitala berättelser, ljudinspelningar eller teckningar, och provar på att framställa dem med någon medieapparat.
• leker man tillsammans lekar som anknyter till produktion av medieinnehåll. Man kan exempelvis göra reportage om sådant som händer i vardagen.
• bekantar man sig med olika medieverktyg samt digitala applikationer och program, förundra sig över dem och provar på att använda dem för att producera innehåll.
• deltar man i de olika skedena i medieproduktionen: att ta fram idéer tillsammans, det kreativa förverkligandet och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt.

Påverkande

Inom småbarnspedagogiken

• diskuterar man barnens rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma frågor. Man uppmuntrar barnen att berätta om sina tankar när man tillsammans tar fram idéer och fattar beslut. Man använder media till hjälp.
• görs barnen delaktiga i den pedagogiska dokumentationen, i valet och produktionen av såväl innehållet som framställningsmetoden.

Informationsförmedling

Inom småbarnspedagogiken

• studerar man produktion av fiktiva och verkliga medieinnehåll exempelvis genom att ta fotografier och editera dem.
• involveras barnen i att berätta och förmedla information, såsom att informera om evenemang i vardagen.

Jag som medieproducent

Inom småbarnspedagogiken

• stöder man barnens positiva uppfattning av sig själva som medieproducenter. Barnen uppmuntras att skapa medieinnehåll på ett lekfullt och experimentellt sätt. Man uppskattar det som producerats.
• uppmuntras barnen till egna initiativ inom medieproduktion. Man imiterar händelser i serier, spel, videor och filmer genom lek. Man beaktar barnens olika intressen.

Huvudområdet verksamhet i mediemiljöer omfattar kompetens att agera i media och i olika digitala mediemiljöer på ett säkert, ansvarsfullt sätt och på ett sätt som vårdar eget och andras välbefinnande och rättigheter. I mediefärdigheter ingår också interaktions- och kommunikationsförmåga. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tryggt i mediemiljöer, Ansvarsfullt i mediemiljöer, Välmående och God interaktion.

Tryggt i mediemiljöer

Inom småbarnspedagogiken

• pratar man tillsammans om att man har rätt att skydda sin integritet och sin kropp. Man berättar att man måste fråga barnet om lov innan man tar eller visar bilder eller videor av ett barn.
• lär man sig trygg medieanvändning: man kommer överens om medieanvändningen med en vuxen, och barnen styrs till att alltid ty sig till en vuxen.
• pratar man med barnen om att en del medieinnehåll är lämpliga för barn, medan andra inte är det. Man lyfter fram åldersgränser och deras skyddande syfte. Man diskuterar med barnen och vårdnadshavarna om barnens trygga medieanvädning.

Ansvarsfullt i mediemiljöer

Inom småbarnspedagogiken

• tränar man att hantera medieverktyg ansvarsfullt.
• diskuterar man vad upphovsrätt är: var och en har rätt att bestämma hur hens arbete ska användas. Man visar exempel på hur arbeten ska behandlas: man skriver namnet på barnets egna arbeten och ber om lov innan man delar dem. Man är medveten om upphovsrättens betydelse i verksamheten.

Välbefinnande

Inom småbarnspedagogiken

• uppmuntras barnen att berätta om sina erfarenheter och känslor som medieinnehållen väcker genom mångsidiga uttryckssätt.
• studerar man media i barnens vardag genom aktiverande arbetssätt.

God interaktion

Inom småbarnspedagogiken

• handleds barnen till vänlighet och till att visa hänsyn mot varandra i vardagliga situationer. Barnen handleds till att lägga märke till de konsekvenser som de egna orden, gesterna och aktionerna har för andra.
• övar man på att kommunicera samt berätta om kommunikation och teman gällande det. Man observerar vardagliga kommunikativa situationer tillsammans. Man övar kommunikation till exempel genom lekar.

Huvudområdet för tolkning och utvärdering av media inkluderar färdigheter att förstå och tolka olika medieinnehåll och att kritiskt utvärdera dem och mediernas funktion och inverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska sin egen medieanvändning. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tolkning av medieinnehåll, Förståelse av mediernas effekter, Medierna som informationskällor och Jag som medieanvändare.

Tolkning av medieinnehåll

Inom förskoleundervisningen

• upplever man mångsidigt olika medieinnehåll, såsom nyheter som lämpar sig för barn, mediekonst, film och musik. Man använder tillsammans medieinnehåll som innehåller skriven text.
• utforskar man skillnaden mellan påhittat och verkligt medieinnehåll exempelvis genom att studera barnprogram och nyheter som lämpar sig för barn.
• lär man sig att förstå medierna som innehåll som människor producerat och valt ut.
• lär man sig förstå medieinnehåll. Med olika uttryckssätt behandlar man händelser och figurer ur sagor, spel eller barnprogram samt uppmuntrar barnen att göra egna tolkningar.

Förståelse av mediernas effekter

Inom förskoleundervisningen

• funderar man på hur medier påverkar tankarna och agerandet, såsom kunskaper och lekar.
• lär man sig att förstå att medierna kan skapa föreställningar och generaliseringar gällande olika företeelser. Man studerar olika sätt att framställa sago- och djurfigurer eller kön i barnprogram och filmer.
• studerar man reklam i närmiljön och funderar på sambandet mellan reklam och konsumtion.

Medierna som informationskällor

Inom förskoleundervisningen

• använder man medier på mångsidiga sätt som hjälp för att söka och strukturera information i situationer i vardagen.
• funderar och bedömer man om informationen man hittat med hjälp av media är användbar.

Jag som medieanvändare

Inom förskoleundervisningen

• studerar man barnens egen användning av medier. Man reflekterar över olika situationer där medier används och hur man använder medier på olika sätt ensam eller tillsammans.
• studerar man, utan att bedöma, medieinnehåll som är betydelsefulla för barnen och uppmuntrar att berätta om dem genom mångsidiga uttryckssätt. Man funderar över varför de är meningsfulla.
• förstår man att olika människor upplever och använder medier på olika sätt. Barnen uppmuntras att diskutera sina erfarenheter av medier och jämföra dem med andras.

Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.

Kreativt uttryck

Inom förskoleundervisningen

• stöder man barnen i kreativt verbalt och visuellt uttryck inom medieproduktion.
• provar man på att skapa medieinnehåll tillsammans med barnen, exempelvis bildanimationer, videor, digitala böcker eller egen musik.
• använder man med stöd olika medieverktyg, applikationer och program för att producera medieinnehåll.
• deltar man tillsammans i de olika skedena av produktionen: planering, försöksbaserat och lekfullt genomförande och att se på det man skapat på ett uppskattande sätt. Man uttrycker de olika skedena i ord tillsammans med barnen.

Påverkande

Inom förskoleundervisningen

• lär man sig att barnen har rättigheter och möjligheter att påverka gemensamma ärenden. Medieapparater används på ett mångsidigt sätt som redskap för att uttrycka barnens tankar och åsikter när man planerar och fattar beslut om vardagen tillsammans.
• utarbetar man tillsammans ett medieinnehåll för att uttrycka barnens åsikter eller önskemål eller för att ha en positiv inverkan på ett gemensamt ärende.

Informationsförmedling

Inom förskoleundervisningen

• lär man sig förstå hur fiktivt och verkligt medieinnehåll skapas och hur de skiljer sig från varandra. Man skapar exempelvis berättelser eller reportage från vardagen.
• presenterar man information i form av inspelat ljud, digitala bilder eller video.

Jag som medieproducent

Inom förskoleundervisningen

• uppmuntrar man barnen till lekfull och experimentell produktion av medieinnehåll. Tillsammans hittar man sätt för alla att delta och få positiva erfarenheter av medieproduktion.
• använder man medieinnehåll som barnen känner till, såsom figurer i serier, händelser i filmer eller intriger i spel, som inspiration för kreativt uttryck.

Huvudområdet verksamhet i mediemiljöer omfattar kompetens att agera i media och i olika digitala mediemiljöer på ett säkert, ansvarsfullt sätt och på ett sätt som vårdar eget och andras välbefinnande och rättigheter. I mediefärdigheter ingår också interaktions- och kommunikationsförmåga. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tryggt i mediemiljöer, Ansvarsfullt i mediemiljöer, Välmående och God interaktion.

Tryggt i mediemiljöer

Inom förskoleundervisningen

• diskuterar man integritetsskyddets betydelse. Man påminner om vars och ens rätt att bestämma om hur bilder av hen själv ska få tas och delas.
• uppmuntras barnen att diskutera medieanvändningen med en vuxen, be om hjälp och ty sig till en vuxen om de funderar över något.
• bekantar man sig tillsammans med barnen med åldersgränsangivelserna på medieinnehåll, och diskuterar vilken betydelse åldersgränserna har.

Ansvarsfullt i mediemiljöer

Inom förskoleundervisningen

• diskuterar man vilka medieapparater barnen själva använder och hur de används tryggt.
• utarbetar man tillsammans med barnen god praxis för användningen av medieverktyg och -innehåll.
• behandlas upphovsrätten. Man förstår att var och en har rätt att påverka hanteringen av innehåll som man själv skapat.

Välbefinnande

Inom förskoleundervisningen

• studerar man användning av medieinnehåll som social aktivitet och diskuterar sina erfarenheter med medier.
• diskuterar man medier i barnens vardag och om tiden som barnen tillbringar med medier.

God interaktion

Inom förskoleundervisningen

• diskuterar man och övar tillsammans med barnen att känna igen vad mobbning och trakasserier innebär och övar att lösa konflikter konstruktivt.
• prövar man på kommunikation via olika medieredskap. Barnen görs delaktiga i medieförmedlade kommunikativa situationer i vardagen.

Huvudområdet för tolkning och utvärdering av media inkluderar färdigheter att förstå och tolka olika medieinnehåll och att kritiskt utvärdera dem och mediernas funktion och inverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska sin egen medieanvändning. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tolkning av medieinnehåll, Förståelse av mediernas effekter, Medierna som informationskällor och Jag som medieanvändare.

Tolkning av medieinnehåll

Eleven i årskurs 1–2…

• känner till begreppet medier och kan namnge medieinnehåll som innehåller bilder, rörliga bilder och ljud samt kombinationer av dessa, såsom digitala spel och videor.
• övar på att läsa medieinnehåll som innehåller skriven text. Eleven bekantar sig till exempel med tecknade serier.
• förstår skillnaden mellan fakta och fiktion, delar under handledning in medieinnehåll i verkliga och fiktiva innehåll samt ger ett exempel på dem. Eleven förstår att medieinnehåll har en upphovsperson.
• förstår att medieinnehåll har olika användningssyften, såsom informationsförmedling eller underhållning. Eleven kan ge ett exempel på innehåll.
• övar på att förstå och tolka bilder och ljudmiljöer. Eleven kommenterar sina observationer och upplevelser.
• kan beskriva händelserna och karaktärerna i medieinnehåll eller saker som presenteras där genom egna uttryckssätt.
• använder medieinnehåll som innehåller skriven text och som lämpar sig för barnets ålder.
• kan dela in medieinnehåll i verkliga och påhittade.
• kan identifiera medieinnehåll med olika användningssyften och ge några exempel.
• drar också egna slutsatser och gör egna tolkningar utifrån medieinnehåll.

Förståelse av mediernas effekter

Eleven i årskurs 1–2…

• blir medveten om hur medierna påverkar individens tänkande och agerande, såsom hens uppfattningar och intressen. Eleven kan ge ett exempel från sitt eget liv.
• observerar under handledning generaliseringar om saker som medierna producerar. Eleven granskar till exempel karaktärer i filmer eller spel.
• vet att medier används för att påverka, och kan namnge något påverkande innehåll, såsom reklam.
• förstår att medierna kan påverka föreställningar och uppfattningar, och kan ge exempel.
• känner till någon metod för påverkande som används i medieinnehåll, såsom upprepningar i reklam eller visuella effekter.

Medierna som informationskällor

Eleven i årskurs 1–2…

• kan under handledning leta efter information i något digitalt medieinnehåll genom att använda en sökmotor och sökord.
• kan använda medierna som verktyg för att undersöka miljön och olika företeelser.
• förstår hur faktabaserade och fiktiva medieinnehåll skiljer sig åt som informationskällor. Eleven förstår att all information som finns i medier inte är användbar eller pålitlig.
• bekantar sig med medieinnehåll som förmedlar information, såsom nyheter.
• kan på egen hand och tillsammans med andra leta efter information i digitala medieinnehåll.

Jag som medieanvändare

Eleven i årskurs 1–2…

• kan berätta om medieinnehåll som hen är intresserad av och situationer där hen använder medier på olika sätt.
• förstår att människor har olika smak och sätt att använda medier.
• rekommenderar meningsfullt medieinnehåll för andra. Eleven lär sig samtidigt att respektera andras personliga val.

Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.

Kreativt uttryck

Eleven i årskurs 1–2…

• framställer under handledning något enkelt kreativt medieinnehåll, såsom en digital berättelse eller en video.
• kan under handledning använda de medieverktyg, applikationer och program som behövs för att producera medieinnehåll.
• använder under handledning text, bilder, rörliga bilder eller ljud i sin egen produktion, och utnyttjar dem som verktyg för uttryck och berättande.
• planerar och förverkligar medieinnehåll under handledning tillsammans med andra. Eleven bedömer produktionen genom att tillsammans med andra diskutera vilka skeden som var meningsfulla och utmanande samt vad man lärt sig.
• övar på att ge konstruktiv respons på andras arbete och att ta emot respons.
• kan använda de medieverktyg, applikationer och program som behövs för att producera medieinnehåll.

Påverkande

Eleven i årskurs 1–2…

• uttrycker sina tankar och åsikter med hjälp av media.
• genomför under handledning ett enkelt, påverkande medieinnehåll, såsom en reklam.
• använder under handledning något verktyg för påverkan, såsom upprepning eller humor.
• uttrycker en åsikt genom medieinnehåll som hen skapat och framför en motivering.

Informationsförmedling

Eleven i årskurs 1–2…

• framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll, såsom en nyhetsbild eller en bildtext.
• förstår de olika produktionssätten för verkliga och fiktiva medieinnehåll genom sin egen verksamhet, exempelvis genom att använda greenscreen-teknik.
• presenterar och förmedlar under handledning den information hen hittat genom medieframställning, exempelvis via en digital plattform som klassen använder.
• framställer under handledning ett enkelt informationsförmedlande medieinnehåll i textform, exempelvis en kort webbnyhet.
• presenterar informationen som hen samlat genom något enkelt medieinnehåll.

Jag som medieproducent

Eleven i årskurs 1–2…

• hittar meningsfulla sätt att producera medieinnehåll och uppmuntras att skapa medieinnehåll självständigt och tillsammans med andra.
• förstår att frågor kring eventuell publicering av medieverk bör diskuteras även med vuxna, i synnerhet med vårdnadshavarna, för att skydda sina egna och andras rättigheter.
• uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, och kan samtidigt respektera valfriheten och individuella intressen i produktionen av innehåll.
• bedömer följderna för sig själv och andra av en eventuell publicering av medieinnehåll som hen framställt.

Huvudområdet verksamhet i mediemiljöer omfattar kompetens att agera i media och i olika digitala mediemiljöer på ett säkert, ansvarsfullt sätt och på ett sätt som vårdar eget och andras välbefinnande och rättigheter. I mediefärdigheter ingår också interaktions- och kommunikationsförmåga. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tryggt i mediemiljöer, Ansvarsfullt i mediemiljöer, Välmående och God interaktion.

Tryggt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 1–2…

• vet varför det är viktigt att skydda sin integritet och sina uppgifter vid agerande i mediemiljöer. Eleven kan berätta vad man kan dela på webben, och vad man inte bör dela där. Eleven blir medveten om nätfiske och att man på internet även kan bli kontaktad av personer som har osakliga eller olagliga avsikter.
• vet hur man ska agera om man får osakliga meddelanden via nätet eller om en okänd person tar kontakt. Eleven kan vända sig till en trygg vuxen.
• identifierar åldersgränserna för bildprogram och vet att applikationer och tjänster, såsom sociala medier, också har åldersgränser. Eleven förstår åldersgränsernas syfte och följer dem i användningen av medieinnehåll.
• kan ge exempel på några riskfaktorer i mediemiljöer, såsom nätbedrägerier eller identitetsstölder. Eleven förstår att trygghet kan främjas med hjälp av den egna verksamheten.
• förstår de förväntningar och konflikter som kamratrelationer kan skapa i fråga om efterlevnaden av åldersgränser, och beaktar detta perspektiv även i sitt eget agerande.

Ansvarsfullt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 1–2…

• förstår hur det är lämpligt att använda medieapparater och att man kan komma överens om användningen i olika situationer.
• förstår hurdana meddelanden och innehåll det är lämpligt att dela, och vad man inte ska dela. Eleven förstår att det innehåll man publicerat lämnar spår och att sådant som man publicerat en gång kan spridas vidare.
• förstår att man vid användning av medier ska försöka agera så att varken man själv eller någon annan blir ledsen. Eleven ger exempel.
• bekantar sig med upphovsrätten och förstår varför den behövs. Eleven vet att man inte får presentera innehåll som skapats av någon annan som sitt eget.
• förstår att en del digitala produkter exempelvis i spel kan kosta pengar och att man kan få spelarna att förbinda sig till spelandet på olika sätt. Eleven förstår att man måste komma överens med vårdnadshavaren om användning av innehåll.
• kan bedöma sitt eget agerande inom media och dess möjliga konsekvenser för hen själv och andra. Eleven uttrycker vid behov lämplig kritik mot kamraternas mediebeteende.
• känner till grundprinciperna för upphovsrätten. Eleven reflekterar över efterlevnaden av dem som medieanvändare.

Välbefinnande

Eleven i årskurs 1–2…

• identifierar saker som ger glädje eller saker som får en att må dåligt i den egna användningen av medier. Eleven lär sig att ta hänsyn till sitt eget välbefinnande vid valet av medieinnehåll.
• studerar sin egen användning av medier i vardagen under handledning. Förstår att användning av medier bör vara under kontroll så att den inte tar för mycket tid av andra viktiga saker så som motion eller sömn.
• kan reflektera över sina egna rutiner gällande medieanvändning och beskriva några verktyg som hjälper att styra den egna medieanvändningen på ett rimligt sätt.

God interaktion

Eleven i årskurs 1–2…

• kan identifiera sina känslor och reglera dem i kommunikativa situationer i mediemiljöer.
• förstår ömsesidigheten av kommunikation i mediemiljöer: den egna kommunikationen har inverkan på andra människors kommunikation, känslor och agerande.
• känner till vad nätmobbning är, exempelvis att bli exkluderad från grupper, att dela bilder och information utan tillstånd eller att sprida rykten om andra. Eleven vet att nätmobbning inte är godkännbart, och hen vet hur agera ifall hen stöter på mobbning.
• kan använda medieredskap för kommunikation.
• förstår att olika situationer och miljöer, så som skola och fritid, har olika förfaringssätt, och att man tillsammans kan komma överens om sätten att kommunicera.
• utvecklar sin förmåga att sätta sig in i någon annans situation vid produktion och tolkning av mediemeddelanden. Eleven strävar till positiv och konstruktiv interaktion också i mediemiljöer.
• kan kommunicera på ett lämpligt sätt i olika sammanhang.

Huvudområdet för tolkning och utvärdering av media inkluderar färdigheter att förstå och tolka olika medieinnehåll och att kritiskt utvärdera dem och mediernas funktion och inverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska sin egen medieanvändning. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tolkning av medieinnehåll, Förståelse av mediernas effekter, Medierna som informationskällor och Jag som medieanvändare.

Tolkning av medieinnehåll

Eleven i årskurs 3–6…

• utvidgar sin erfarenhet av olika medieinnehåll. Eleven känner till grundläggande begrepp som gäller medieinnehåll.
• vet vad sociala medier är och förstår deras funktionsprinciper.
• studerar under handledning aktuella mediefenomen som berör åldersgruppen och diskuterar sina observationer.
• kan namnge medieinnehåll som representerar fiktion, fakta och åsikter, och tar hjälp av denna indelning för att förstå och tolka innehåll.
• vet att medieinnehåll har olika syften, såsom underhållning, påverkande, kommersiella syften eller informationsförmedling. Eleven kan ge några exempel på dessa.
• övar på att studera bilder och ljudlandskap. Kan exempelvis studera bildvinklar och beskärningar eller fundera på användningssyftet för musik i det sammanhang där den framförs.
• övar på att förstå och tolka medieinnehåll. Eleven kan berätta om sakerna och synpunkterna som presenterats i ett medieinnehåll eller beskriva en intrig och karaktärernas olika roller.
• funderar på vem medieinnehållets målgrupp är och vad innehållets syfte är.
• bekantar sig med olika genrer och undersöker berättande, beskrivande, instruerande och ställningstagande medieinnehåll. Kan ge exempel.
• övar på att granska och tolka medieinnehåll: studerar till exempel berättaren och genren eller funderar över temat i medieinnehåll.

Förståelse av mediernas effekter

Eleven i årskurs 3–6…

• kan ge exempel på hur medieinnehåll påverkar hens egna handlingar, kunskaper, åsikter och föreställningar. Eleven granskar påverkan kritiskt.
• studerar under handledning hurdana föreställningar medieinnehåll, exempelvis reklam eller mediernas bilder, förmedlar, samt på vilka sätt uppfattningar skapas. Eleven kan ge ett exempel.
• känner till och kan namnge medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller strävar efter att påverka, såsom debattartiklar, recensioner, vloggar eller memes.
• kan identifiera och beskriva drag som används i medieinnehåll för att ta ställning eller påverka, såsom upprepning i reklam eller användning av humor.
• känner till mediebranschens uppgifter i samhället. Eleven observerar mediernas verksamhet exempelvis genom att följa nyheter.
• studerar vad som presenteras som bra och eftersträvansvärt i medieinnehåll.
• bekantar sig med hur algoritmer fungerar och hur medieinnehåll väljs ut.
• studerar vad som får synlighet i medierna, och ger exempel.

Medierna som informationskällor

Eleven i årskurs 3–6…

• kan leta efter information i olika digitala medieinnehåll, såsom webbplatser, digitala tidningar eller radio- och tv-nyheter. Eleven kan använda sökord för att skaffa information.
• kan använda medier som redskap för att lära sig nya saker.
• övar på att läsa och tolka grafer, tabeller och diagram och utnyttjar sina kunskaper när hen granskar medieinnehåll, såsom nyheter.
• bedömer under handledning olika slags medieinnehålls duglighet och pålitlighet som informationskällor. Eleven jämför informationen från olika källor under handledning.
• övar på källkritik. Eleven studerar under handledning någon text- eller bildkälla och fäster uppmärksamhet vid upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen. Eleven kan framföra en motivering för eller emot tillförlitligheten hos ett medieinnehåll.
• vet skillnaden mellan sätten att producera journalistiska innehåll och innehåll för sociala medier och förstår skillnaden mellan dem som informationskällor.
• bekantar sig med journalistiska innehåll såsom tidningstexter och tv-nyheter.
• känner till fenomen i medier som anknyter till spridning av falsk och vilseledande information, såsom desinformation, misinformation, deepfake och falska nyheter.
• bekantar sig med algoritmers funktion i informationssökning.
• kan beskriva säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur felaktig information kan påverka hälsobeteendet.
• förstår att den information som förmedlas kan vara motstridig och att det kan finnas många olika perspektiv på en sak.

Jag som medieanvändare

Eleven i årskurs 3–6…

• provar mångsidigt olika medieinnehåll, berättar vilka av dem som intresserar hen själv och beskriver varför de intresserar.
• beskriver sina egna medieanvändningsvanor och reflekterar över mediernas betydelse i det egna livet exempelvis med hjälp av en mediedagbok.
• förstår att den egna smaken gällande medier förändras och att den påverkas av många aktörer, såsom vänner, medier och föräldrar. Eleven vet att man kan påverka sin egen användning av medier genom egna val.
• kan diskutera andras annorlunda medieanvändningsvanor och preferenser på ett respektfullt sätt.
• kan på olika sätt berätta om medieinnehåll som intresserar hen själv och framställa exempelvis videotips eller bloggtexter.
• stärks i sina egna val och respekten för andras val i fråga om medier.

Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.

Kreativt uttryck

Eleven i årskurs 3–6…

• producerar under handledning något kreativt medieinnehåll, såsom en animation eller en kortfilm.
• använder verbalt, visuellt och auditivt uttryck samt berättelseverktyg såsom intrigstruktur, bildvinklar och ljudvärld i framställningen av medieinnehåll.
• kan använda olika medieverktyg samt de applikationer och program som behövs, såsom layout- och editeringsprogram, för att skapa och redigera medieinnehåll.
• kombinerar text, bilder, rörliga bilder och ljud på ett mångsidigt och kreativt sätt i sin egen medieproduktion.
• förstår de olika skedena i produktion av medieinnehåll och kan benämna dem. Eleven gör upp ett medieinnehåll tillsammans med andra och utvärderar produktionens faser och slutprodukt konstruktivt.
• kan ge motiveringar till varför hen använder en viss typ av medieframställning för att uttrycka sig.
• testar förstärkt verklighet i sin egen medieproduktion under handledning.
• testar programmering i produktionen av medieinnehåll. Eleven skapar under handledning exempelvis en programmerad berättelse eller planerar och genomför ett enkelt digitalt spel.
• beaktar medieinnehållets målgrupp och publiceringskontext i sitt arbete.

Påverkande

Eleven i årskurs 3–6…

• kan framföra sina åsikter genom medieframställningar och motivera sina åsikter.
• producerar under handledning något medieinnehåll som tar ställning eller påverkar, såsom en recension, ett videotips, en opinionstext, en vlogg eller en affisch.
• kan använda språkliga och visuella verktyg för påverkan.
• kan beskriva sätt att påverka via medierna, såsom insändare eller kampanjer i sociala medier.
• kan motivera sina åsikter och på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras perspektiv.
• framställer tillsammans med andra något påverkande medieinnehåll som anknyter till vardagen.

Informationsförmedling

Eleven i årskurs 3–6…

• undersöker genom sin egen produktion hur journalistiska innehåll produceras. Eleven skapar under handledning något informationsförmedlande journalistiskt medieinnehåll, såsom en nyhet eller ett sportreferat.
• presenterar och förmedlar information som hen sammanställt med hjälp av media. Eleven väljer under handledning en lämplig form av medieframställning.
• undersöker genom eget arbete de olika skeden i produktion, framställning och förmedling av information.
• bedömer eget och andras medieinnehåll som innehåller information på ett konstruktivt och samtidigt kritiskt sätt.

Jag som medieproducent

Eleven i årskurs 3–6…

• kan beskriva sätt att producera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, deras skeden samt betydelsen av innehållsproduktion. Eleven kan beskriva sina egna styrkor och områden där hen vill utvecklas.
• diskuterar medieproduktion med kamraterna. Eleven uppmuntrar kamraterna att prova de sätt att producera innehåll som hen själv funnit meningsfulla, med respekt för valfriheten.
• förstår att man själv ansvarar för det medieinnehåll man skapat och delar.
• vågar handleda kamraterna i skapandet av något medieinnehåll som känns naturligt och meningsfullt för hen själv.
• bedömer i vilka miljöer och på vilka plattformar medieinnehåll kunde publiceras, och kan reflekterar över eventuella positiva och negativa följder av publiceringen. Eleven förstår att man måste ha alla upphovspersoners samtycke för att publicera gemensamma verk.

Huvudområdet verksamhet i mediemiljöer omfattar kompetens att agera i media och i olika digitala mediemiljöer på ett säkert, ansvarsfullt sätt och på ett sätt som vårdar eget och andras välbefinnande och rättigheter. I mediefärdigheter ingår också interaktions- och kommunikationsförmåga. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tryggt i mediemiljöer, Ansvarsfullt i mediemiljöer, Välmående och God interaktion.

Tryggt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 3–6…

• känner till situationer och faktorer som äventyrar säkerheten i mediemiljöer, såsom tillförlitligheten hos internetidentiteter, hatretorik och lockande i sexuella syften. Eleven vet hur man kan främja sin egen säkerhet.
• känner till viktiga principer för identitetsskydd. Eleven vet vilka sätt det finns att skydda sina uppgifter och sin integritet i mediemiljöer.
• vet vilka aktörer man kan vända sig till i och utanför skolan om man stöter på fenomen som hotar säkerheten i mediemiljöer.
• kan namnge åldersgränserna för bildprogram och de innehållssymboler som beskriver dem. Eleven är medveten om applikationers och tjänsters åldersgränser. Eleven vet orsakerna till att åldersgränser används och respekterar åldersgränserna.
• förstår förväntningarna och motstridigheterna som kamratrelationer medför i fråga om att följa åldersgränser och beaktar detta i sitt eget agerande.
• kan bedöma sina egna säkerhetsfärdigheter i anknytning till mediemiljöer och -innehåll.

Ansvarsfullt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 3–6…

• förstår att de medieinnehåll som hen själv producerar och publicerar ska vara sådana att de inte kränker andras rättigheter och att publiceringen inte ger negativa konsekvenser för hen själv.
• känner till grundprinciperna för upphovsrätten och betydelsen av att följa dem i egenskap av användare och producent av medieinnehåll. Eleven förstår att man inte får presentera innehåll som skapats av andra som sitt eget och övar på att ange källor..
• känner till olika CC-licenser för fri användning av medieinnehåll och deras användningsvillkor.
• är medveten om att vissa medieinnehåll, såsom spel, kostar pengar. Eleven vet att spelen har sätt att få spelare att förbinda sig till spelet och förhåller sig kritiskt till detta fenomen. Eleven förstår att man måste komma överens med vårdnadshavaren om användning av innehåll.
• förstår hurdant agerande som är konstruktivt i en mediemiljö och visar att hen strävar efter det på skolans kommunikationsplattformar.
• kan reflektera över konsekvenserna och följderna av sina egna publiceringar.
• reflekterar över sin egen konsumtion av medieinnehåll och användning av tjänster ur upphovsrättens perspektiv. Eleven behärskar några sätt att leta efter medieinnehåll som är fritt och lovligt tillgängligt.

Välbefinnande

Eleven i årskurs 3–6…

• kan beskriva medieinnehåll och mediemiljöer som är betydelsefulla för hen själv och deras positiva betydelser. Eleven tar mod till sig att diskutera och jämföra positiva erfarenheter av medier tillsammans med andra.
• känner igen när medieanvändning stöder eller försämrar det egna välbefinnandet.
• är medveten om socialt tryck och kamraternas förväntningar gällande agerande i mediemiljöer och användning av medier. Eleven är medveten om att hen kan göra egna val i sin medieanvändning oberoende av kamraternas åsikter.
• kan göra urval i den egna medieanvändningen som stöder det egna välbefinnandet.

God interaktion

Eleven i årskurs 3–6…

• uttrycker sig på ett konstruktivt och lämpligt sätt i olika situationer och mediemiljöer.
• förstår sitt eget ansvar i förebyggandet av mobbning i mediemiljöer och agerar enligt detta.
• kan utvärdera sina egna kunskaper i interaktion och kommunikation i mediemiljöer och utnyttja respons från andra.
• kan reflektera över de verkningar och konsekvenser den egna kommunikationen leder till.
• vågar agera i nya multimediala interaktionssituationer.

Huvudområdet för tolkning och utvärdering av media inkluderar färdigheter att förstå och tolka olika medieinnehåll och att kritiskt utvärdera dem och mediernas funktion och inverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska sin egen medieanvändning. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tolkning av medieinnehåll, Förståelse av mediernas effekter, Medierna som informationskällor och Jag som medieanvändare.

Tolkning av medieinnehåll

Eleven i årskurs 7–9…

• utökar sin kunskap om medieinnehåll genom att bekanta sig med innehåll som är nytt för hen själv, såsom bloggar, podcaster eller e-sport. Eleven beskriver sina upplevelser med innehållet.
• vet vad sociala medier är, kan namnge deras tjänster samt beskriva deras funktionsprinciper och innehållens särskilda karaktär.
• känner till och kan använda grundläggande begrepp kring olika medieinnehåll, såsom film, journalistiskt innehåll och innehåll i sociala medier.
• känner till olika typer av berättande, beskrivande, ställningstagande och instruerande medieinnehåll. Eleven kan beskriva strukturer och uttryckssätt som är typiska för dem, såsom strukturen hos en nyhet eller en argumenterande stil.
• tillämpar sin kunskap om genrer i granskningen av medieinnehåll. Eleven övar på att skilja mellan exempelvis nyheter och information som publicerats av användare i sociala medier, samt att under handledning identifiera hybridtexter som kombinerar olika drag.
• fördjupar under handledning sina färdigheter i tolkning av bilder och audiovisuellt innehåll genom att studera exempelvis filmscener, användningen av musik för att föra fram berättelsen eller det tekniska genomförandet.
• stärker sina färdigheter i att analytiskt granska och tolka innehåll. Eleven kan identifiera olika berättarröster och berättelsestrukturer i medieinnehåll, karakteriserar genre eller funderar över temat.
• kan beskriva vilken målgrupp ett medieinnehåll strävar efter att nå och vilket upphovspersonernas syfte är. Eleven beaktar publikationssambandet.
• fördjupar sina färdigheter i att analytiskt granska och tolka medieinnehåll.

Förståelse av mediernas effekter

Eleven i årskurs 7–9…

• kan fundera på hur olika medieinnehåll och aktuella fenomen inom mediekulturen påverkar individers och gruppers tänkande och handlingar. Eleven kan ge exempel.
• förstår att medierna påverkar kulturen och värderingarna i samhället genom att förmedla uppfattningar, stereotypier och ideal. Eleven kan ge exempel.
• är medveten om de sociala mediernas karaktär som kanal för påverkan och känner till deras metoder för påverkan.
• förstår förtjänstlogiken hos olika medier och hur den påverkar innehållet. Eleven känner till skillnaderna mellan kommersiella och offentliga medier samt sociala medier i detta avseende.
• vet vad sponsorering och produktplacering i medieinnehåll betyder, och känner igen omnämnanden av kommersiellt samarbete i webbinnehåll.
• observerar och bedömer mediernas verksamhet i samhället genom att följa aktuella fenomen och hur de behandlas i medierna. Eleven presenterar motiverade observationer angående dessa.
• studerar under handledning medieinnehåll ur de mänskliga rättigheternas, såsom åsikts- och yttrandefrihetens, perspektiv, och bedömer hur de förverkligas utifrån exempel. Eleven bedömer etik i medier genom ett utvalt exempel.
• studerar hur något fenomen eller någon målgrupp framställs i ett utvalt medieinnehåll och gör motiverade tolkningar av sina observationer.
• förstår hur algoritmer påverkar urvalet av digitalt medieinnehåll, såsom reklam, inlägg i sociala medier, nyheter och innehåll i strömningstjänster.
• följer aktuella internationella händelser och fenomen samt mediernas verksamhet i fråga om dem.
• har bekantat sig med journalistreglerna och kan berätta varför de finns.

Medierna som informationskällor

Eleven i årskurs 7–9…

• kan leta efter information i olika mediekällor och kritiskt granska sina egna sätt att skaffa information.
• förstår hur algoritmer fungerar i sökningar efter information och informationsförmedling via medier, och kan ge exempel på detta.
• värderar under handledning olika medieinnehåll som informationskällor och reflekterar över deras duglighet och tillförlitlighet med motiveringar.
• kan bedöma tillförlitligheten hos påståenden som framförs i medieinnehåll genom att kontrollera exempelvis upphovspersonen och sammanhanget för publiceringen, med hjälp av omvänd bildsökning eller genom att jämföra informationen med andra källor och grundläggande kunskaper.
• förstår att den information som förmedlas kan vara motstridig och att det kan finnas många olika perspektiv på en sak. Eleven är medveten om behovet av kritisk bedömning.
• kan beskriva några säkerhetsperspektiv som anknyter till falsk information, exempelvis hur vilseledande information kan påverka hälsobeteendet eller hur åsikterna i samhället kan polariseras.
• utvidgar sin erfarenhet av informationsförmedlande medieinnehåll och bekantar sig till exempel med en dokumentär, en artikel eller informationsförmedlande innehåll på sociala medier.
• känner till grundprinciperna för redaktionsprocessen för journalistiskt innehåll och uppfattar de annorlunda sätten att producera innehåll för sociala medier. Eleven förstår innehållens olika karaktär som informationskälla och förhåller sig kritiskt till information som sprids socialt.
• beaktar algoritmernas inverkan i bedömningen i den information som hittas.
• använder sin förståelse för olika genrer i sina bedömningar av tillförlitligheten hos innehåll, och uppmärksammar innehållets stilistiska drag och uttryckssätt.
• är medveten om konfirmeringsbias och utvecklar en kritiskhet även gentemot det egna tänkandet.

Jag som medieanvändare

Eleven i årskurs 7–9…

• kan beskriva och motivera sina egna medieanvändningsvanor och sin roll som användare och konsument av medier.
• är medveten om hur hen vill använda medier och främjar sina användningsvanor.
• förstår den positiva betydelsen i att bekanta sig med medieinnehåll på ett mångsidigt sätt, och bekantar sig med något medieinnehåll som är nytt för hen själv.
• respekterar individuella och olika medieanvändningsvanor.
• analyserar sin egen konsumtion av medier som en del av mediekulturen och dess fenomen.

Huvudområdet för medieproduktion inkluderar färdigheter att producera medieinnehåll för en mängd olika syften såsom självuttryck, kommunikation eller påverkan. Medieläskunnighet innebär också en förmåga att granska det egna sättet att producera media. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Kreativt uttryck, Påverkan, Informationsförmedling och Jag som medieproducent.

Kreativt uttryck

Eleven i årskurs 7–9…

• utökar sin kompetens i framställning av olika slags medieinnehåll. Eleven framställer under handledning något innehåll som är nytt för hen själv, såsom en filmtrailer, en podcast eller ett mediekonstverk, eller redigerar ett digitalt spel.
• använder bild, skriven text, rörlig bild, ljud och kombinationer av dessa på ett mångsidigt sätt för att producera medieinnehåll som metoder för uttryck och berättande. Eleven utvecklar sitt personliga uttryck.
• fördjupar sina kunskaper i användningen av medieredskap, applikationer och program när hen skapar visuella, audiovisuella och auditiva medieinnehåll.
• använder under handledning programmering eller förstärkt verklighet för att producera medieinnehåll.
• skapar medieinnehåll på ett kreativt och experimentellt sätt tillsammans med andra. Eleven bedömer produktionsprocessen samt identifierar styrkor och utvecklingsområden.
• beaktar medieinnehållets syfte, målgrupp och eventuella publiceringskontext i planeringen och genomförandet av arbetet.
• utvidgar sin kompetens i produktion av olika slags medieinnehåll enligt sitt eget intresse.
• bekantar sig med medieverktyg, applikationer och program som är nya för hen själv, och använder dem för att producera medieinnehåll.
• använder programmering eller förstärkt verklighet för att producera medieinnehåll.

Påverkande

Eleven i årskurs 7–9…

• motiverar sin åsikt och framför den på ett konstruktivt sätt. Eleven kan på ett konstruktivt sätt ta ställning till andras synpunkter, även om de skiljer sig från de egna. Eleven övar på argumentering.
• övar på att skapa medieinnehåll som uttrycker tankar, tar ställning eller påverkar, såsom bloggtexter, eller planerar en antireklam eller en kampanj för sociala medier.
• kan välja olika uttryckssätt och former av medieframställning för att påverka, med beaktande av målgruppen och publiceringsplattformen.
• reagerar på åsikter genom att skriva ett svar på eller kommentera ställningstagande innehåll eller en webbnyhet.
• kan utvärdera sin egen och andras argumentation.
• använder metoder för påverkan medvetet och motiverat.
• använder under handledning sin kunskap om genrer i valet av struktur och uttrycksstil i produktion av innehåll som strävar efter att påverka.
• tillämpar sina färdigheter i kommunikation och påverkande i vardagen, exempelvis i skolans verksamhet.

Informationsförmedling

Eleven i årskurs 7–9…

• kan skapa något informationsförmedlande medieinnehåll, såsom ett reportage, ett faktablad, ett dokument, en artikel eller ett inlägg i sociala medier. Eleven använder ändamålsenliga strukturer, stilarter och uttryckssätt
• kan åskådliggöra information med hjälp av medier, exempelvis grafiskt eller genom animationer.
• bedömer kritiskt sin egen produktion och framställning av information, och förstår sitt ansvar vid förmedling av information exempelvis i sociala medier.
• behärskar stilarter för olika medier så att hen kan förmedla central information om samma fenomen på flera olika sätt.
• förstår hur algoritmer påverkar förmedlingen av information via medier och kan ge exempel på detta.

Jag som medieproducent

Eleven i årskurs 7–9…

• nämner och motiverar sätt att producera och publicera medieinnehåll som känns meningsfulla för hen själv, samt provar på och hittar nya sätt.
• kan beskriva sin roll som medieproducent samt identifiera sina styrkor och sådant som hen vill utveckla.
• ser olika sammanhang där hen kan använda sina färdigheter i produktion av medieinnehåll.
• bedömer i hurdana miljöer och på vilka plattformar eget medieinnehåll skulle kunna publiceras. Eleven är medveten om att publicerat material bedöms och kommenteras på många sätt, och kan beskriva ändamålsenliga sätt att reagera.
• lär sig att se kamraternas styrkor i produktionen och ge uppmuntrande respons.
• kan beskriva sätt på vilka unga kan delta i samhällsdebatten och i skapandet av kultur via medierna.

Huvudområdet verksamhet i mediemiljöer omfattar kompetens att agera i media och i olika digitala mediemiljöer på ett säkert, ansvarsfullt sätt och på ett sätt som vårdar eget och andras välbefinnande och rättigheter. I mediefärdigheter ingår också interaktions- och kommunikationsförmåga. Beskrivningarna är grupperade under fyra delområden: Tryggt i mediemiljöer, Ansvarsfullt i mediemiljöer, Välmående och God interaktion.

Tryggt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 7–9…

• är medveten om hur den egna digitala profilen skapas och kan beskriva hurdan information olika tjänster, såsom sökmotorer och sociala medier, samlar in och vad informationen används till.
• förstår begreppen dataskydd och integritetsskydd. Eleven kan skydda sin integritet och sina personuppgifter genom att välja vilken information hen delar i mediemiljöer via olika kanaler och konton.
• kan beskriva vad sexuella trakasserier och hatretorik i digitala medier är. Eleven kan beskriva olika sätt att skydda sig mot dem och vet hur man ska agera om man utsätts för trakasserier eller hatretorik.
• vet vilka aktörer man kan vända sig till om man stöter på situationer som hotar säkerheten i mediemiljöer.
• lär sig beakta sina egna individuella sätt att uppleva medieinnehåll och göra val även gällande de innehåll som åldersgränserna ger möjlighet att använda.
• kan bedöma sin förmåga att påverka sin egen digitala profil och att främja sin säkerhet i mediemiljöer.
• bekantar sig med dataskydd i något sammanhang som är betydelsefullt för ungas liv.

Ansvarsfullt i mediemiljöer

Eleven i årskurs 7–9…

• kan utvärdera konsekvenserna och följderna av sina egna publiceringar.
• vet att även lagstridig verksamhet som sker i mediemiljöer, såsom plagiat, lockande i sexuella syften, identitetsstöld, ärekränkning eller grov nätmobbning, uppfyller kriterierna för brott och har följder enligt detta.
• förstår sitt ansvar att inte äventyra andras säkerhet, rättigheter och välbefinnande genom sin egen kommunikation och sitt eget agerande i mediemiljöer.
• är medveten om medieapparaternas och medieanvändningens koldioxidavtryck samt ansvars- och etikfrågorna kring produktionen av medieapparater.
• känner till både sina egna och andras upphovsrättigheter och kan följa dem som medieanvändare och -producent. Eleven kan göra källhänvisningar.
• är medveten om att en del digitala tjänster kostar pengar och om deras metoder att få användare att förbinda sig, och hen beaktar detta på ett ansvarsfullt sätt vid agerande i mediemiljöer.
• agerar ansvarsfullt i användningen av skolans gemensamma kommunikationskanaler.

Välbefinnande

Eleven i årskurs 7–9…

• är medveten om den inverkan på det psykologiska och sociala planet samt på vardagskontrollen som medieinnehåll och agerande i mediemiljöer har, så som påverkan på identitetsutvecklingen, kroppsbilden, det psykiska välbefinnandet samt sociala förhålladen, tidsanvändning och mängden av sömn.
• vet att hen ska kunna ha kontroll över sin egen medieanvändning. Eleven kan göra urval i den egna medieanvändningen som stöder det egna välbefinnandet.
• kan reflektera över faktorer i medieanvändning som påverkar välbefinnandet, också hos andra och ur ett samhälleligt perspektiv.

God interaktion

Eleven i årskurs 7–9…

• samarbetar i nätbaserade interaktionssituationer och medverkar för egen del till en positiv kommunikativ atmosfär i mediemiljöer. Eleven förstår betydelsen av dialog, alltså lyssnandet och samtalet, i kommunikation.
• identifierar okonstruktiva kommunikativa fenomen i sociala medier, så som troll, provocering och flamebaits och vet hur man ska reagera när man möter dessa.
• kan kommunicera i mediemiljöer enligt situation, till exempel genom allmänt språkbruk eller genom att använda talspråk på ett ändamålsenligt sätt.
• strävar efter att stärka sin kommunikativa självbild: kan berätta om sina mål som kommunikatör samt beskriva verktyg att uppnå dessa med.
• ingriper aktivt i kommunikativa missförhållanden som hen möter i mediemiljöer, så som mobbning, osakliga kommentarer eller inlägg, genom att anmäla dessa och visa empati mot den som blivit fel behandlad.
• kan ge konstruktiv respons åt andra för att utveckla kommunikationen.