Bekanta dig med fenomenet: NFT och kryptovaluta

nuoria tietokoneella ja kännykällä, katselemassa nft-kohteita

NFT kommer från engelskans Non-Fungible Token och är en av de senaste trenderna på nätet. För att förstå NFT måste vi först ta reda på vad “non fungible” innebär.

Saker som är “non fungible” eller “icke-fungibla” är unika och kan inte bytas ut mot varandra. Pengar är fungibla – vi kan byta en 20 € sedel mot en annan 20 € sedel, eller mot två 10 € sedlar. Konstverk är däremot unika och icke-fungibla – vi kan inte byta ett konstverk mot ett annat.

Det är också en stor skillnad mellan att äga ett originalkonstverk och att äga en kopia, och förfalskningar går ofta att känna igen. Vad gäller digitala verk är det däremot enkelt att göra exakta kopior. Vi kan ladda ner en bild, video eller ljudfil på vår dator, och har då en egen kopia av verket. För att hålla koll på vem som äger det digitala originalet behövs andra metoder, och det är där NFT kommer in i bilden.

En NFT är en kod som fungerar som ett unikt ägandebevis för en icke-fungibel tillgång. Man kan koppla NFT till fysiska produkter, men de används vanligen för att visa att man äger något som endast existerar digitalt, som t.ex. digital konst, musik, foton, filmer och element i datorspel. Den största hajpen är troligen kring användningen av NFT för att handla med digital konst (t.ex. NyanCat on OpenSea).

Handel med NFT sker i kryptovaluta. Kryptovaluta är ett virtuellt betalningsmedel, som saknar formell utgivare och inte hör ihop med något givet land. Valutans värde går upp och ner, och beror på vad någon annan är beredd att betala för den vid ett givet tillfälle. Överlag har dock värdet ökat de senaste åren.

Både NFT och kryptovaluta bygger på blockkedjeteknik. I korthet fungerar det så att alla transaktioner som berör föremålet registreras i en digital kedja på ett stort datornätverk. Informationen finns inte bara hos en eller några organisationer utan är decentraliserad och kan kontrolleras och uppdateras hos alla samtidigt. När en ny länk skapas i kedjan, kan den inte längre tas bort eller förstöras. Blockkedjan gör det alltså i NFT-sammanhang möjligt att spåra vem som har köpt och sålt t.ex. ett digitalt konstverk. Att kopior sprids påverkar inte blockkedjan och därmed inte heller ägandeskapet.

Även om kryptovaluta och NFT båda bygger på blockkedjeteknik, finns det en viktigt skillnad. Kryptovaluta är lik vanlig valuta fungibel. En NFT är däremot unik och icke-fungibel, och kan inte bytas mot en annan NFT. Priset bestäms – som med alla tillgångar – av efterfrågan och utbud. En del säljs till väldigt höga priser. Till exempel såldes en NFT för en katt ritad av Paris Hilton för cirka 17 000 dollar. Den första tweeten såldes i mars 2021 för 2,9 miljoner dollar. Den dyraste NFT:n hittills är ett digitalt konstverk som sålts för över 69 miljoner dollar.

Att köpa den typen av verk är knappast aktuellt för de flesta av oss, men NFT används också för att handla med billigare verk. Ett populärt exempel är digitala samlarföremål, som t.ex. CryptoPunks, CryptoKitties eller Bored Ape Yacht Club. Man kan också själv sälja t.ex. digital konst eller fotografier som NFTn. För att komma igång behöver man dock en kryptoplånbok och dessutom måste man betala s.k. “bensinpengar” till dem som tillhandahåller blockkedjan, eftersom tekniken förbrukar stora mängder energi. Man behöver också vara medveten om att det alltid finns en risk för att hajp och snabb utveckling lockar till sig mindre seriösa aktörer och bedrägerier.

Text: Linda Mannila

Bild: Siru Tirronen

 

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

Lärarens material

1
Video om NFT och kryptovaluta
2
Kunskapsbeskrivningarna som stöd för målinriktad undervisning
3
Material för mediefostran
4
Modell för hantering av nya fenomen inom medieläskunnighet i undervisningen

Elevens material

1
Elevtext om NFT och kryptovaluta
2
Uppgift 1: Vad tänker du själv?
3
Uppgift 2: Exempel på NFT
4
Uppgift 3: Praktisk uppgift med NyanCat
5
Uppgift 4: Studera bilden
Bekanta dig med fenomenet: NFT och kryptovaluta