Bekanta dig med fenomenet: Algoritmer

tilanteita, joissa algoritmit vaikuttavat nuorten käyttämän sosiaalisen median sisältöön

En algoritm är en ”steg-för-steg-beskrivning av hur man löser ett problem”. Den här typen av beskrivning finns i läroplanen redan i åk 1-2, där man i matematiken pratar om programmering i just dessa termer. Algoritmer är grunden för de program vi själva skapar och för alla tjänster och system vi använder. Så även om det kan vara svårt att se kopplingen mellan det vi gör med Beebot och Scratch, och Googles sökmotor,  Facebooks flöde eller ett avancerat kontrollsystem i ett flygplan, bygger de alla på samma grundläggande principer: algoritmen tar någon typ av indata, t.ex. användarens sökterm eller flygplanets sensordata, och gör därefter beräkningar och beslut i en given ordning för att komma fram till ett resultat.

De algoritmer som presenterar sökresultat i Google, flöden i sociala media eller rekommendationer på Spotify och Netflix, tar in en hel del olika typer av data för att komma fram till ett resultat. Målsättningen är att ge oss det vi troligen vill ha, dvs. ett resultat som så bra som möjligt passar in på våra behov och intressen för stunden. Det låter väl smart att vi endast behöver ta del av sådant som intresserar oss? Nätet är ju fullt med information och vi kan inte ta till oss allt. Men att algoritmerna gör osynliga val för oss kan också ha negativa konsekvenser. Vi riskerar till exempel få en allt snävare världsbild samtidigt som olika resultat och flöden leder till en ökad polarisering i samhället.

Eftersom algoritmerna i allt högre utsträckning bygger på olika typer av data för att fatta beslut, lyfts också frågan om vilka data som används. Om data är fördomsfulla eller felaktiga kommer resultatet likaså att innehålla fördomar eller fel. Ibland märker vi det inte ens, medan det i andra fall kan få stora negativa konsekvenser. I vissa fall är det kanske inte så farligt, medan det i andra sammanhang kan få stora negativa följder. Till exempel kan det leda till att en person inte får den typ av bidrag som hen borde eller att vissa personer sållas bort på fel grunder i en rekryteringsprocess.

I ett allt mer digitaliserat samhälle spelar algoritmerna en viktig roll, både som grund för våra egna program och för att förstå hur de tjänster och system vi använder fungerar. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att människans roll är central för hur bra och rättvisa system vi får: det är vi som skapar algoritmerna, avgör vilka data algoritmerna ska arbeta på och bestämmer hur resultaten ska användas.

Övriga länkar

 

Text: Linda Mannila

Bild: Siru Tirronen

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

Material för läraren

1
Video om algoritmer
2
Modell för hantering av nya fenomen inom medieläskunnighet i undervisningen
3
Kunskapsbeskrivningarna som stöd för målinriktad undervisning
4
Material för mediefostran

Material för eleven

1
Elevtext om algoritmer
2
Uppgift 1: reflektion
3
Uppgift 2: praktiska uppgifter
4
Uppgift 3: studera bilden
Registrerade: 2 användare
Längd: 30 min.
Uppgifter: 8
Bekanta dig med fenomenet: Algoritmer