Bekanta dig med fenomenet: Misinformation

Tabbe, misstag, tro, rykte, förvrängning, slarv, missförstånd, föreställning, skvaller…

VAD ÄR MISINFORMATION?

Sanningsenlighet av information och motiven till den som delar ut information beskrivs med tre begreppen:

• Med misinformation avses felaktig, bristfällig eller starkt förvrängd information. Den som delar ut informationen anser dock själv att den är korrekt. Den som delar ut misinformation har inte som avsikt att vilseleda. Ofta är det fråga om brist på information, ibland även ett slarvfel.
• I desinformation är det fråga om illvilligt ljugande och felaktig information som sprids medvetet.
• Malinformation i sin tur betyder att korrekt information delas ut i illvilligt syfte.

Misinformation är vanligare och allvarligare problem än medvetet ljugande (desinformation). På internet ändras desinformation till misinformation när någon delar felaktig information som skapats i illvilligt syfte utan att fundera eller kontrollera om informationen stämmer.

Misinformation är ett problem för sociala medier och det mänskliga sinnet

I sociala medier sprids misinformation sex gånger snabbare än korrekt information, eftersom de felaktiga påståendena är överraskande och vädjar därmed till känslorna. De sociala mediernas arkitektur eskalerar spridning av osäker information och rykten eftersom algoritmerna lyfter fram uppseendeväckande innehåll som vädjar till känslorna. Det är svårt att rätta felaktig information eftersom rättelsen inte når alla som mottagit den felaktiga informationen i nätverken. Dessutom brukar man komma ihåg den ursprungliga felaktiga informationen.

Det mänskliga sinnet är mycket benägen till misinformation. Människorna gör fel och även minner fel, särskilt när de har bråttom. Kognitiva förvrängningar som styr tänkandet gör att människorna litar selektivt på innehåll som stärker deras förhandsuppfattningar eller världsbild. Sociala medier skapar lätt en överdriven självuppskattning: det är så enkelt att hitta information att man överskattar sin egen kunskap att bedöma informationens tillförlitlighet. Människan är också lat tänkare – man bryr inte om att kontrollera vad man har läst eller reflektera kring det. Dessutom har vi ett starkt behov att tillhöra en grupp. Några av dem som använder sociala medier delar innehåll som de vet att tilltalar deras referensgrupp. De bryr inte om informationen är sann eller inte.

Bekämpning av misinformation kräver god medieläskunnighet, självkännedom och emotionella färdigheter

Felaktig information kan alltid leda till allvarliga konsekvenser. Till exempel många förföljelser och våldsamheter som riktas mot folkgrupper har haft sitt ursprung i ogrundade rykten i sociala medier. På grund av misinformation om hälsovård har många vägrat att vaccinera sig. Missinformation ökar konflikter mellan människor, undergräver grunden för samhället samt försvagar förtroendet för nyhetsmedia, politikerna och myndigheterna.

Bekämpning av felaktig information hör till alla som använder medierna. Detta förutsätter mångsidiga färdigheter för medieläskunnighet. Vid sidan av färdighet att läsa nyheter kritiskt, teknologisk litteracitet och kunskap om principerna för sociala mediers uppmärksamhetsekonomi ska studeranden ges färdigheter att förstå mänskligt tänkande och sina egna reaktioner som medieanvändare. Eftersom misinformationen vädjar starkt till känslorna, står självreflekterande emotionella färdigheter i centrum. Bekämpning av misinformation i sociala medier kräver självdisciplin; att ifrågasätta ens tankar på ett kritiskt sätt.

Läs mer tips för bekämpning av misinformation i Sisältösekaannuksen selviytymisopas (på finska).

Text: Elina Tolonen, Tammerfors universitet

Bild: Siru Tirronen

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

CC BY 4.0