Den första mobilen – animation för mediefostran

Animationen behandlar barnets första mobil och vardagssituationer samt kompisfärdigheter som relaterar till den.

En person med turkosa glasögon ler när hen undersöker telefonen.

När ett barn får sin första mobil behövs också nya slags kompisfärdigheter

Animationen behandlar barnets första mobil och vardagssituationer samt kompisfärdigheter som relaterar till den. Materialet stöder också behandlingen av trygg och ansvarsfull medieanvändning i större utsträckning. Videon och det pedagogiska materialet är avsedda för att behandla ämnet med barn i förskole- och elementarundervisningsåldern. 

En stor del av mobilanvändningen går ut på att hålla kontakten och vara i växelverkan med andra. Till en början håller man mest kontakt med sin familj, men så småningom dyker också kompisar och jämnåriga upp i meddelandetrådarna och telefonsamtalen. Man övar på kompisfärdigheter sedan man är liten, men i och med barnets första mobil får de en ny, digital dimension.

Växelverkan ansikte mot ansikte och digital växelverkan är ofta sammanflätade i barnets vardag och påverkar varandra. Därför påverkar de också barnens sociala relationer och välbefinnande. Det är bra för barnet att få öva på känslo- och interaktionsfärdigheter och förstå deras betydelse i digital kommunikation. På det här sättet stärks barnets förmåga att använda apparaten för positiv växelverkan. Det är också viktigt att barnet lär sig att identifiera och undvika fallgropar såsom mobbning som sker via mobilen.

Det lönar sig att tillsammans med barnen fundera på hurdana trevliga och svåra situationer eller känslor som kan uppstå när man använder mobilen. Påverkar det hur det är att vara med kompisar om en eller flera mobiler är framme? Hurdan verksamhet med mobilen kan till exempel orsaka att någon blir utanför eller känner sig ledsen? Och hurdan verksamhet med mobilen kan åstadkomma positiva känslor och situationer?

Mobbning är alltid fel, oberoende av om där finns en apparat emellan eller inte. Man kan prata med barnen om hur man känner igen mobbning ansikte mot ansikte eller via mobilen. Vilka skillnader och likheter finns det? Vad ska man göra om barnet märker att hen själv eller någon annan utsätts för mobbning? Man kan också fundera tillsammans med barnen på om det finns något i deras egna handlingar som någon annan kan uppleva som mobbning.

Känslo- och interaktionsfärdigheter blir särskilt viktiga, eftersom positiv och ansvarsfull kontakt via teknik kräver ett nytt sätt att försöka förstå andras avsikter och en förmåga att sätta sig in i andras situation. Det är alltså frågan om empati, men också om att öva på att uttrycka sig på ett hänsynsfullt sätt och att identifiera känslorna som digital kontakt orsakar.

På mobilen händer det lätt att man agerar eller reagerar snabbt före man ens hunnit tänka ordentligt på vad man håller på att göra. Det kan särskilt hända om något som hänt på mobilen väcker stora eller svåra känslor. Missförstånd uppstår också ansikte mot ansikte, men de uppstår ännu lättare när man kommunicerar via mobilen. I svåra situationer som uppstår på mobilen eller i chattgrupper lönar det sig ofta att ta sig en funderare eller att be en vuxen om råd.

Det är bra att nu och då repetera med gruppen vad som utgör schyst och hänsynsfull mobilanvändning, och också spelreglerna för att fota och filma. Alla har rätt att påverka hurdana foton som publiceras på dem. Man ska inte ta eller dela foton utan tillstånd av den som fotograferas.

Tillsammans med klassen eller gruppen lönar det sig att skapa gemensamma regler eller instruktioner för en bra kompis vad gäller mobilanvändningen som följs av alla. Hur ser vänliga meddelanden och telefonsamtal ut? Hurdan kontakt och hurdant agerande i chattgrupper är schyst och skapar gott humör och god sammanhållning? Hur ser man till att alla får vara med? Likaså lönar det sig att komma överens om hur och i vilka situationer under skoldagen det är lämpligt att använda sin mobil. Man kan lägga upp minneslistan i klassrummet eller dela den i gruppens meddelandetråd och till föräldrarna.

Det lönar sig att komma ihåg att det kan vara aktuellt eller nödvändigt att få en egen mobil vid olika tidpunkter. Varje familj fattar sitt eget beslut om saken. Mobilen är ändå bara ett sätt att hålla kontakt, och det att någon har en mobil är inte ett tecken på att hen är en bra kompis.

Med tanke på barnens sociala relationer kan en mobil också hämta många positiva saker till barnets liv. I bästa fall kan kontakten stärka barnens inbördes eller nya kompisrelationer, sociala gemenskap och känsla av samhörighet. Att följa de gemensamma spelreglerna och att tänka på sitt eget och andras välbefinnande hjälper att uppnå positiva saker i barnens digitala kamratkultur.

Text: Rauna Rahja, Osuuskunta Dadamedia

Bild: Filmbutik

I serien Nätlivet, som producerats av Nationella audiovisuella institutet KAVI, publiceras animationer som riktas till barn och unga enligt åldersgrupp. Som stöd för att behandla temana har ett pedagogiskt material utarbetats för varje animation. Materialet kan utnyttjas såväl inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som för att stödja mediefostran i hemmen eller till exempel på bibliotek.

Publicerad med licensen CC BY-NC

Animation och pedagogiskt stödmaterial

  • Titta på animationen Den första mobilen.

    Animationen behandlar barnets första mobil och vardagssituationer samt kompisfärdigheter som relaterar till den. Videon och det pedagogiska materialet är avsedda för att behandla ämnet med barn i förskole- och elementarundervisningsåldern. Animationen har producerats av Nationella audiovisuella institutet (i samarbete med FISIC och utvecklingsprogrammet Nylitteracitet).

    Animation: Filmbutik

    Manus: Anna Mellin

    Publicerad med licensen: CC BY-NC

    Tillåten för alla åldrar.

  • Dessa frågor kan användas till hjälp när man tittat på animationen för att väcka diskussion och stödja behandlingen av videons teman.

    1. Hurdana olika känslor känner Mijia i olika skeden av videon? Hur kändes det för Mijia före hon fick sin egen mobil? Och efter det? Vilka känslor tror ni att Mijia kände när hon inte fick komma med i klassens gruppchatt? Och hur kändes det för Mijia när hon togs med i gruppen?

    2. Vilka saker eller händelser på videon tycker ni är mobbning eller oschysta handlingar? Varför?

    3. Hurdana saker gör en schyst kompis med sin mobil, och hurdana saker gör hen inte?

    4. Vad är gruppchattar som skapas på mobilen? Vad händer i dem? Hur och varför skapas grupperna? Hur vet man vilka alla som helst borde vara med i en viss grupp?

    5. Hur skulle du trösta eller råda Mijia eller ett barn i din ålder som upplever något obehagligt i en chattgrupp?

    6. Vad tycker du är roligast med att chatta med kompisar eller andra? Hurdana meddelanden eller saker har gjort dig glad? Har du någon gång lyckats göra någon annan glad med mobilen? Vad gjorde du då?

    Text: Rauna Rahja, Osuuskunta Dadamedia

    Bild: Filmbutik