Bekanta dig med fenomenet: kreativ artificiell intelligens

Begreppet artificiell intelligens har använts sedan 1950-talet, men först under de senaste fem till tio åren har man utvecklat algoritmer och tillräckligt snabba datorer som gör det möjligt att generera mångsidigt bildmaterial. Vi talar om generativ artificiell intelligens alltså artificiell intelligens som producerar nytt innehåll såsom text, bild, ljud och till och med rörlig bild, dvs. video. I detta sammanhang kan algoritmer tolkas som ett datorprogram eller instruktioner för ett datorprogram.

De nuvarande AI-modellerna, som kan producera bildmaterial, har tränats upp genom en enorm mängd bilder. Till exempel utgörs databasen Laion-b av nästan 6 miljarder bilder. Denna databas eller tränade modell ligger bakom många AI-program som producerar bilder. En annan artificiell intelligens som tolkar bilder har gått igenom de insamlade bilderna och identifierat och klassificerat objekt såsom katter, moln, blommor och landskap i dem, men också beskrivit bland annat hurdan stämningen i bilden är eller i vilken stil bilden är gjord. Med dagens AI-programvaror kan man skapa nya bilder med hjälp av nyckelord relaterade till motiv och till exempel stil.

Användningen av en bildmaterialbank som denna väcker frågor om vem och vad som finns på bilderna och varifrån bilderna kommer. Bilderna har samlats in på Internet, särskilt från olika fototjänster som Flickr, ArtStation, DeviantArt, Instagram och Pinterest. Bilder som laddats upp i tjänsterna har använts som träningsmaterial för nya algoritmer. Det är alltså möjligt att databaserna fokuserar på västerländska bildsamlingar, kulturer, landskap, människor och stadsliv. Samlingar av bilder från andra kulturer, till exempel afrikansk eller sydamerikansk kultur, kanske inte är lika tillgängliga i dessa tjänster. Detta påverkar hurdant bildmaterial artificiella intelligensalgoritmer producerar.

Ett annat problem som har uppdagats är frågan om upphovsrätt. Artificiell intelligens kan producera bilder som ser ut att ha gjorts av en viss konstnär efter att ha lärt sig stilen av konstnärens verk som publicerats på Internet. Detta kan skapa problem särskilt för de konstnärer och illustratörer som fortfarande lever. Om artificiell intelligens kan producera bilder som är mycket lika de verk som konstnärer eller illustratörer skapar, kan det äventyra deras möjligheter att tjäna pengar.

Ett potentiellt problem är produktionen av deepfake-material. Det är möjligt att framställa nya bilder som ser ut att förställa till exempel en berömd skådespelare eller politiker utifrån tidigare publicerade bilder av denne. Det finns mycket bildmaterial om personer som ofta framträder i medier, och AI-algoritmer har sannolikt lärt sig hur de ser ut. Vi kan lära artificiell intelligens inte bara hur en person ser ut, utan också hur personen låter.

Det är möjligt att se att användningen av AI-algoritmer håller på att förändras i en mer etisk riktning. Vissa tjänster för bilddelning (t.ex. ArtStation) ger redan en möjlighet att förhindra att egna bilder används för att träna artificiell intelligens. Det är också möjligt att ta bort egna bilder från vissa AI-algoritmer. Diskussion förs också om en mer jämlik människobild vad gäller AI-modeller, för att olika kön, åldrar, etniska bakgrunder och andra faktorer bättre ska tas i beaktande.

Nästa steg, varav det redan finns förstadier, är att inom det kreativa området producera videobild med artificiell intelligens. Även om man för närvarande kan åstadkomma imponerande bilder, fotografier eller till exempel målningar, är det fortfarande en utmaning att skapa video. Men artificiell intelligens som kan producera bilder har dock en stor positiv potential. En designer kan till exempel framställa flera bilder i olika stilar och göra olika versioner för att snabbt få fram olika exempel som kan användas som utgångspunkt i arbetet. Det skulle också kunna vara roligt att förvandla ett självporträtt exempelvis till en tecknad bild, en akvarellmålning eller origami.

För närvarande kan man prova att göra bilder med olika webbtjänster och appar. Vissa tjänster är gratis åtminstone till en början och man behöver inte nödvändigtvis använda egna bilder i dem. Genom att betala får man ofta bättre bildmaterial och bilderna skapas snabbare.

Kom också ihåg att artificiell intelligens används mycket i vardagen. Den hjälper oss till exempel att hitta den bästa rutten i en kartapp när vi rör oss från A till B, eller att föreslå oss filmer eller TV-serier i Netflix baserat på tidigare val. Artificiell intelligens hjälper också sådana program för taligenkänning som Alexa, Cortana och Siri att förstå vad vi säger. Ett exempel på hur artificiella intelligensalgoritmer som bearbetar bilder blir vardagliga är bildbehandlingsprogrammet Photoshop: i programmet finns redan funktioner som baseras på artificiell intelligens, ”neurala filter”, för redigering av bilder. Det är därför troligt att allt fler applikationer kommer att använda artificiell intelligens i framtiden. Artificiell intelligens medför många utmaningar, men också möjligheter.

Generativ artificiell intelligens är allt som allt en intressant och mångsidig teknik som erbjuder otaliga möjligheter att producera bilder, ljud och video. Det är dock viktigt att inse att det också finns etiska och praktiska utmaningar och därmed också faktorer som måste beaktas, t.ex. dataskydd, upphovsrätt och kulturell mångfald. Det är viktigt att vi lär oss att förstå den artificiella intelligensens potential och begränsningar så att vi kan använda den på ett ansvarsfullt och hållbart sätt i framtiden.

Länkar:
Tidslinje för olika AI-modeller som producerar bilder (och video):  https://www.fabianmosele.com/ai-timeline

Google Imagen Video: https://imagen.research.google/video/

ClIP: artificiell intelligens som tolkar bilder, hjälper att skapa en koppling mellan förklarande text och bild: https://www.pinecone.io/learn/zero-shot-object-detection-clip/

Text: Tomi Knuutila

Bild: Siru Tirronen

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

CC BY 4.0